Demokrati - 2010 edition

Det är allt en spännande tid vi lever i. I flera generationer så har våra släktingar slagits för demokrati och jämnlikhet mellan klasser och allt vad det heter. Och vad händer nu? Under samma vecka lyckas vi effektivt kränka båda dessa värderingar. Att riksdagen går in och väljer att ignorera ett folkömröstningsbeslut är visserligen inget nytt, men att få in detta under veckan när hela Sverige har gått och blivit alldeles våta i byxorna av monarkistisk yra.

Misstolka mig rätt, jag tycker att prinsar och prinsessor är underbara, men de kanske inte riktigt hör hemma i det demokratiska och jämnlika land vi vill se oss som? Kungafamiljen kan vara väldigt trevlig underhållning, men det finna redan kändisar som har mycket smaskigare skandaler, och som vi inte behöver betala ett öre (om vi då inte är lagliga och köper film och musik) för att få njuta av.

Och till frågan om kärnkraften. Visst, den har kommit lite i skymundan bakom klimathotet från växthuseffekten, och i det sammanhanget så ser ju kärnkraft ut som rena rama svanen-produkten. Men vi får inte glömma att det faktiskt finns ett skäl till att Sveriges befolkning en gång röstade mot kärnkraften. (Nej, inte för att befolkningen på den tiden inte visste bättre) Det fanns ett skäl till att mina föräldrar var djupt engagerade i sina barns framtid långt innan jag och mina syskon ens var påtänka, och att jag fortfarande varje dag bär mina böcker till skolan i en tygkasse med en stor sol på framsidan.

Det handlar som sagt om framtiden. Inte bara för oss, utan för fler generationer än vad jag orkar räkna till. Till skillnad från till exempel växthuseffekten så kan vi inte se effekterna som mer eller mindre långsamma föräldringar av klimatet. För sanningen är att kärnkraft inte är så farligt. Så länge inget går fel det vill säga. Men hur stor är chansen att inget kommer gå fel under de 100 000 år som kärnavfallet ska förvaras efter användning?

Oj, vad mycket jag hade kunnat spy galla i det här inlägget... Men jag ska sluta här och förhoppningsvis få lite sömn i natt. Kanske orkar jag rätta till felen i den här texten imorn.
God natt

...

Idag var den första dagen som jag egentligen inte kände för att skriva här. Men eftersom det här är min (aningen publika) dagbok, så bestämde jag mig för att det skulle vara bättre att göra det.

Dagen började vanligt, med att jag vaknade 7, men den somnade om och inte orkade ta mig ur sängen förrän 11. Efter det så gjorde jag ingenting (läs: byggde hus i sims) till klockan halv tre när jag slutligen orkade mig in till stan i jakt på en bikini. För några veckor sedan så hittade jag en snygg bikini på hm, problemet är bara att underdelen enbart finns i stl 42. Visst att jag har gått upp lite i vikt på senaste tiden, men jag är inte riktigt där än. Så det slutade med att jag köpte en annan bikini från hm, i liknande modell som var mycket billigare och faktiskt satt lite snyggare. problemet var bara det att jag visste att min syster precis hade köpt en likadan... Jaja, vi får väl bara undvika att synas ihop i sommar. Det lär ju inte finnas någon risk för hopblandning av plaggen, med tanke på att hennes är i storlek 36 och 34, medans mina är i 38. Yay för smala systrar (som dessutom har fått större bröst än en själv *blänger argt*)!

När jag kom hem från stan så tänkte jag ha en lugn kväll, förhoppningsvis kunna träffa nån kompis, men annars bara göra ingenting. Detta blev plötsligt lite jobbigare när mina föräldrar ringde hem och berättade att min farmor har dött.

Visst, hon har varit sjuk i över ett år, och sängliggandes sen i vintras, men jag tror ändå inte att jag lyckats smälta det. Jag har inte gråtit och allt känns alldeles för normalt. Kanske är detta på grund av att jag sällan träffade mina farföräldrar mer än ett par gånger per år, men mest är det nog för att det inte sjunkigt in. Jag kommer nog att klara av kvällen ganska bra, men känner mig lite orolig över hur jag kommer må när jag har gått och lagt mig, eftersom det är då saker brukar bli svårast.

R.I.P. Iréne Petterson - hoppas att du får vara med farfar nu.

Hästfest i Floda

Idag var jag som sagt ute och hälsade på min lilla häst, Drengur. Inför den 40 minuter långa promenaden från stationen till stallet hade jag utrustat mig med tre olika solskydd och en flanellskjorta. Tro fan att min rygg ändå bränner lika mycket som nånsin.

Bortsett från diverse brännskador så har det dock varit en mycket trevlig dag. Amanda, som inte har sett en häst på nära håll på tre år (trots att hon rent tekniskt äger en) hängde med mig ut. Hon red även runt en stund på min ponny, vilket resulterade i ett antal fina filmer, och inte lika många fina bilder. En mindre fin bild kommer här:

Man ser ju i alla fall att lille Dreggel kan sträcka på benen?

Efter ett antal timmar i stallet så gick färden vidare till Floda, med ett kort stopp på någon form av badplats för ett kort, svalkande bad. Väl i Floda avnöjts en trevlig senlunch på en thairesturang vid centralen (med ytterligare ett kort avbrott, eftersom jag var tvungen att jogga in till 'centrum' för att ta ut pengar), innan Amanda gick för att vaccinera sig och jag åkte hem till Göteborg igen.

Inne i Göteborg insåg jag att vädret inte var riktigt lika varmt på kusten som i skogen, och kände mig lite lätt malplacerad med mina korta shorts i den kalla vinden. Detta, i kombination med medvetenheten om att jag stank häst, gjorde att jag längtade väldigt starkt efter att komma hem och duscha. Dessvärre så behövde jag åka in till kungsportsplatsen för att få mina solglasögon (som jag glömde hos Clara i tisdags). Claras buss var sen, så jag höll på att missa min, men med en halv sekund på oss så lyckades vi klara av en överlämning i bästa 'hemlig agent'-stil. Det var nog otroligt coolt för betraktarna på hållplatsen.

Sen jag kom hem har jag nu bara försökt vårda det lätta solsting jag har dragit på mig under dagen. Och spelat lite sims. Ja, jag vet att jag är en 10-åring innerst inne.

Ha det häst, Lisa

BH-bränna of '10

Okej, jag ljög, bilden på årets sexigaste bränna kommer redan nu. Den kanske inte ser på extremt röd ut nu, men tänk att jag inte hade de vita linjerna innan idag. Det finns skäl till att bleka människor ska vistas i skuggan.

Cykeltur


Idag gav sig Simon, Alice och jag ut på en cykeltur. Vägen ledde till först till Hovåsbadet, där vi festade på Alices medhavda matsäck, och sedan vidare till Askimsbadet för att jag och Simon skulle kunna köpa oss lite mat. På Askimsbadet tillbringades sedan ett antal timmar i solen på en fin jordgubbsfilt. Under denna tid fick vi reda på att Simon kunde hjula (filmbevis finns!) och att jag inte kunde det.

När "mitt på dagen" börjat bli eftermiddag så drog flyttlasset vidare till Simons mammas hus i Änggården, där vi gjorde otroligt goda kaffeshakes som avnjöts i solen på balkongen. Ungefärligt recept var:
  • Ganska mycket mjölk
  • Några kulor vaniljklass
  • Lite socker
  • Lagom mycket espresso
  • En mängd is
Mixas till rätt konsitens.
Väl ute på balkongen gjorde vi en mer eller mindre trevlig upptäckt. En dag ute i den gassande solen hade förvandlat min och Simons lite för nordiska hudton till en som mer kan liknas vid en kräftas. Min kanske lite mer än Simons, då han åtminstone hade lite färg innan. Alice var mestadels opåverkad. Jag vill också ha en förälder med mer exotisk bakgrund än norrland!

Kan hända att fotografier på min otroligt attraktiva bränna kommer upp imorn, om den fortfarande ser lite glödande ut. Men så har jag ju också planerat att tillbringa större delen av dagen i stallet, så erfarenhet säger mig att den lär bli ännu värre.
Alice: This is my sexy face!

Ännu en dag till ända

Så har ännu en dag gått ur den sommarlediga tonårsflickans liv. Idag har hon hunnit med att:
  • bli nekad p-piller på grund av för högt blodtryck
  • tillsammans med Hanna vinna på Alias
  • glömma sina solglasögon i partille
  • ha sönder och laga sin iPhone
  • överkomma sin internetköpsfobi och boka biljett till Arvika
I morgon följer förhoppningvis en lika händelsefylld dag, hittills planerat: en cykeltur med Alice och Simon (+fler?), dessvärre utan solglasögon.

God natt, sov sött och dröm om alla småkryp du mött!

Sms-inlägg

Provar att skicka in ett sms-inlägg. Djävligt trevligt om det vill fungera, eftersom allt blir så mycket smidigare med mobilen. / Lisa Edit: Tydligen fungerade det, vilket betyder att det antagligen kommer komma in många korta, ogenomtänkta och oredigerade inlägg i framtiden :) Enjoy!


Sommarlov

Nu är det äntligen dags för mitt sista sommarlov någonsin! *
Jag firar med att börja lovet med en elak förkylning och rejäl mensvärk... Woho! Det som är bra med det är att jag kan komma undan med att tillbringa mina dagar med att äta muffins och dricka kaffe utan att någon klagar på mig.

Något roligt som har hänt den här veckan är i alla fall att en video från vår cancan har kommit upp på youtube. Min lärare tycker visserligen (med goda skäl) att det är jobbigt att folk lägger upp hennes koreografi på youtube utan att fråga, men för oss andra så är det väldigt intressant att se hur vi faktiskt ser ut. Ja, vi är förbannat osynkade och jag ser fördjävlig ut när jag dansar, men jag är ändå impad av hur mycket vi lyckats sätta. Dessvärre så är jag i fokus nästan hela tiden, eftersom jag är bredvid hon vars vän har filmat... (Eh, den meningen var lite inkorrekt: Jag står bredvid Julia, Julias kompis har filmat.) Det ser dessutom ut som om jag visar magen hela tiden, det gör jag inte, det är bara så att jag är så blek att ett vitt linne ser hudfärgat ut på mig.
Jag vill inte lägga upp videon här (vill inte ha the wrath of Louise på mig), men jag kan länka till vår grupp på facebook, där våran cell block tango från förra kulturkalaset och mängder av bilder från de senaste tre terminerna också ligger.
http://www.facebook.com/group.php?gid=131604080183208&v=wall&ref=ts

Kramar, Lisa

*Ja, jag vet att man har sommarledigt när man läser vidare/jobbar, men det är inte riktigt samma sak.

Musikalföreställning

Hade föreställning/avslutande uppvisning med musikalteatergruppen igår. Som alltid underbart roligt, men lite extra trevligt nu när vi för första gången hade en riktig scen (med loger!) att vara på. Vilket var tur, jag har ingen aning om hur vi hade klarat att stå och gömma oss i kulisserna under de 13 nummer som var före oss...
Allt gick fint, kanske inte perfekt, men vad kan man förvänta sig på en ny scen? Nu när bilderna börjar komma upp ser vi i alla fall lika knäppa ut som vi räknat med.
Det har varit en underbar termin, och jag hoppas att jag ser alla igen till hösten! (För att inte glömma kulturkalaset!)

Because we can-can-can!

RSS 2.0